DÄR TILLITEN SAKNAS FRODAS KONSPIRATIONSTEORIERNA

 

Forskare och politiker döljer ofta sanningen för att gynna sig själva. Det tror i all fall Mikael Cromsjö som inte litar på etablissemanget. Gränsen mellan sund skepsis och rena konspirationsteorier är svårdefinierad. Hur viktigt är det för ett samhälle att medborgarna litar på etablissemanget?

 

Redan i skolan kände Mikael Cromsjö att det är något fel på ”systemet” och att människor tenderade att acceptera förtryck och lögner bara för att de var rädda att bli utstötta. Men det var 2004, när han såg en dokumentärfilm om terrorattacken i USA den 11 september som han menar att pusselbitarna föll på plats.

- Filmen beskrev hur en hemlig elit styrde många politiska beslut i bakgrunden och påverkade människor genom olika former av psykologisk krigföring, berättar Mikael.

 

Den beskriver också att attackerna inte kunde ha utförts av bin Laden själv utan att de troligen hade planerats i samarbete mellan underrättelsetjänsten och militären i USA. 

Det här fick Mikael Cromsjö att vilja agera. Tillsammans med en grupp datorintresserade vänner startade han sajten vaken.se. Till en början fungerade sajten som ett diskussionsforum. Numer säger Mikael att den tillhandahåller alternativa nyheter. 

Mikael som har en magsietrexamen i datorteknik och har umgåtts i ”datorkretsar”, menar att hans bakgrund gjort honom extra bra på att se igenom sådant som många människor annars inte upptäcker. 

- Jag spenderade 20 år huvudsakligen med andra datorentusiaster vilket resulterade att jag vidareutvecklade mina logiska förmågor och kunde än mer tydligt se skillnaden på rationellt och trosbaserat agerande.

 

Mikael Cromsjö har gjort sig till talesperson för det som brukar kallas sanningsrörelsen – en vagt sammanhållen rörelse som från början ville avslöja att det fanns en konspiration bakom 9/11 men som numer ägnar sig åt att skriva om det man uppfattar som konspirationer. 

- Enligt min världssyn så är vårt samhälle idag långt mer kontrollerat än vad många kan ana. Det betyder att många samhällsinstitutioner är korrumperade och däribland massmedia. 

 

Han menar att sanningen om exempelvis vaccinationer och mobilstrålning systematiskt undanhålls av etablerade medier, av politiker och inom utbildning och att människor inte inser faran med att lita för mycket på statsmakten.

- Officiell information är enligt mina slutsatser till stor del baserad på propaganda som är skapad för att påverka våra beteendemönster. Men även om jag misstror samhällsinstitutioner så kan det finnas individer som jag litar på.  

 

Marcin de Kaminsky är doktorand i rättssociologi och har intresserat sig för hur konspirationsteorier kommer till uttryck på nätcommunities, hemsidor och bloggar. 

- Nätet spelar en viktig roll för uppkomsten och spridningen av konspirationsteorier, säger han. 

Många av diskussionerna handlar om människor som säger sig vara drabbade av sjukdomar eller symtom som inte accepteras av den traditionella vetenskapen. Orsakerna till sjukdomarna anges ofta vara forskningsprojekt som gått snett eller hemliga experiment. 

 

- Atmosfären eller attityden i de här diskussionsgrupperna går ofta ut på en känsla av utanförskap. Många känner sig väldigt speciella och menar att de tillhör en liten grupp individer som verkligen sett sanningen.

 

Ett exempel är något som kallas morgellons sjukdom. Symtomen är många och vaga, men det gemensamma att de drabbade säger sig ha trådar av ”nanopartiklar” som kommer ut ur huden. Detta har inget stöd i normalvetenskap.

Mind control är en annan mycket spridd konspirationsteori. Här rör det sig om människor som menar att de fått chip eller elektroder inopererade i hjärnan. Den drabbades tankar övervakas. Chipen kan även sända ut störningar eller signaler så att personen exempelvis får obehagliga tankar eller hör röster. 

Sammantaget kan man säga att tilltron till myndigheter och etablerad forskning är mycket låg på forumen, och kanske kan misstron få konsekvenser. 

- När de här människorna kommer samman på nätet så blir de väldigt många och de kan faktiskt utgör en normativ kraft, skapa påverkan på samhället utanför nätforumen. 

 

Misstron mot vaccin som är utbrett här, är ett exempel menar Marcin de Kaminsky.

- Motståndet mot vaccin finns inte bara hos en liten marginell grupp som verkar i Järna. Det har faktiskt blivit väldigt stort. Och om människor här i Sverige slutar vaccinera sig i allt för hög utsträckning så finns ju risken att de bidrar till epidemier eller att sjukdomar som varit försvunna i Sverige uppstår igen. 

 

Andra exempel som Marcin de Kaminsky tar upp är kolloidalt silver, något som idag är förbjudet att sälja som kosttillskott eftersom det anses giftigt. Förespråkarna för kolloidalt silver menar dock att det är ett ”universalmedel” för hälsa och fungerar mot en mängd sjukdomar. Förbudet att sälja det som kosttillskott beror på att kolloidalt silver är så effektivt att det skulle slå ut hela läkemedelsbranschen. 

- Men det är väldigt problematiskt när människor börjar ge det till sina barn eller använder det som behandling mot cancer. Förespråkare tror att staten och läkemedelsbranschen är i maskopi för att få människor att bli sjuka och att läkemedelsbranschen inte vill ha konkurrens. 

Det gemensamma för den här gruppen av aktivister är just en stark misstro.

 

Samtidigt menar Marcin de Kaminsky, är det inte konstigt att människor känner misstro. 

- En del konspirationsteorier visar sig ju faktiskt stämma. Läkemedelsföretag har ju flera gånger varit inblandade i skandaler, och mediciner fungerar inte alltid. Det här skapar en grogrund för misstro och avsaknad av tillit.

 

Problemet med de här rörelserna är att de ofta ser sig själva som representanter för det goda och för sanningen och att man många gånger missar komplexiteten till förmån för en svart-vit världssyn. 

 

Hur viktigt är tillit?

 Den generella nivån av tillit och misstro är bra instrument för att mäta hur väl ett samhälle fungerar. Det menar historikern och forskaren Lars Trägårdh.

- Sverige är ett land med hög generell tillit, säger han. Det märker vi om vi exempelvis jämför med USA som ju är konspirationsteoriernas hemland. Här misstror man varandra som individer och misstron är också mycket stor gentemot offentliga och privata institutioner. Ska du exempelvis köpa ett hus i USA så har båda parter en advokat och det krävs en oerhörd mängd papper och administration just för att man inte litar på varandra.

 

Men avsaknad av tillit skapar höga transaktionskostnader. 

- Det kostar tid och pengar att inte lita på varandra. Bara mängden dokument som måste upprättas vid exempelvis ett husköp är en oerhörd kostnad.  

Den svenska tilliten är en del av en mycket seg struktur som sitter djupt och den här tilliten är den indirekta orsaken till att vi åtnjuter en social och ekonomiskt stabilitet.

 

Nyligen gjorde Lars Trägårdh en studie som visade att den svenska tilliten faktiskt ökar, tvärt emot vad många tror. Men på sikt kan den höga tilliten komma att gå ner.

- Konspirationsteorier gynnas av växande klyftor mellan å ena sidan ”eliten”, alltså, politiker, företagsledare, forskare, journalister och makthavare och å andra sidan ”vanligt folk”, säger Lars Trägårdh.

 

Det som visat sig har stor påverkan på om vi litar på etablissemanget är vad vi får lära oss av våra föräldrar. 

- Det spelar stor roll vad föräldrarna säger till sina barn. Om föräldrarna ständigt uppmanar sina barn att vara försiktiga och att inte lita på främlingar så kommer barnen att utvecklar mycket lägre tillit. Idén om hur farlig världen är projicerar föräldrarna på sina barn. När de växer upp och möter den med globala föreställningen om tillit så kommer de barnen att ha lägre tillit, menar han. 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Sök efter taggar
Följ oss
  • Twitter Social Ikon
  • Facebook Social Icon