GRÄNSEN MELLAN FRISKT OCH SJUKT


Att kalla en annan människa för konspirationsteoretisk är inte någon komplimang. Snarare antyds att individen i fråga är neurotisk, paranoid och labil eller till och med psykiskt sjuk. Men neuroforskning visar att den mänskliga hjärnan är gjord för att leta efter mönster och fylla i luckor. Och paranoia kan vara ett sätt att hitta mening i det till synes meningslösa.

Malin Hildebrand Karlén är examinerad psykolog och doktorand i rättspsykologi. Gränsen mellan friskt och sjukt när det kommer till konspirationsteorier och paranoia är långt ifrån glasklar, menar hon.

- En relativt stor del av befolkningen har vad vi skulle kalla för vanföreställningar om tillvaron utan att för den skull vara psykiskt sjuka. Egentligen är det kanske inte konstigare att tro på en konspirationsteori än att tro på gud. Det är ett sätt att förklara en värld som framstår som obegriplig.

Technical harassment eller mind control är när människor anser att de är övervakade av exempelvis forskare eller myndigheter genom elektronik som opererats in i hjärnan. De upplever någon läser deras tankar, att man försöker kontrollera deras beteenden eller över huvud taget störa dem genom att sända ut signaler eller röster. De känner sig förföljda och mår ofta mycket dåligt.

- Vi människor har ett grundläggande behov av meningsskapande, säger Malin Hildebrand Karlén. Tänk dig att du är en mycket högpresterande person som drabbas av ett sammanbrott eller en psykos och plötsligt kastas in i ett psykiskt tillstånd där du verkligen inte känner igen dig själv. Det kan vara oerhört svårt att få ihop bilden av sig själv och för att skapa mening av det som hänt kanske du omedvetet förlägger orsakerna till att du inte fungerar utanför sig själv, exempelvis i en konspirationsteori.

Den känsla som är starkast knuten till konspirationsteorier och paranoia är rädsla.

- Och när vi är rädda vill vi få en förklaring. Dessutom vill vi som sociala varelser att rädslan ska vara legitim, att andra ska vara rädda för samma saker. Detta kan vara ett motiv till att man förklarar sina symtom med att man fått ett chip inplanterat i hjärnan mot sin vilja.

Men människor som utvecklar den här typen av symtom har ofta något som ligger i bakgrunden, menar Malin Hildebrand Karlen.

- Om man bortser från vanföreställningar som är organiskt orsakade genom exempelvis alkoholorsakat delirium eller fysisk sjukdom så har många människor som upplever vanföreställningar ofta tidigare i sitt liv upplevt situationer där de känt sig maktlösa och utlämnade till andras godtycke.

Paranoia är inte en egen diagnos utan ett symtom som kan ingå i en mängd olika psykiska sjukdomar så som schizofreni och depression. Hur paranoia utvecklas och kommer till uttryck beror på många saker, individuella faktorer såväl som kulturbundna inslag.

- Schizofreni drabbar människor världen över i ungefär samma omfattning. Men enligt psykologen Richard Bentall som skrivit boken boken Madness Explained är paranoia ett vanligt symtom på schizofreni här i Europa, men inte lika vanligt i exempelvis Afrika, säger Malin Hildebrand Karlén.

Under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet användes ibland diagnosen paranoia querulans för att karakterisera människor som upplevde sig förföljda av myndigheter och som agerade rättshaveriskt, på ett sätt som ansågs ha överskridit gränsen för sjukdom.

- Det rörde sig om människor som hade hakat upp sig på saker och som ansågs ha fixa idéer eller sitta fast i ett konspirationstänkande. Många hade dömts för brott som exempelvis ärekränkning men förklarats straffria. En del ansåg sig politiskt förföljda, berättar Annika Berg, som är idéhistoriker.

Hon studerar hur patienter diagnosticerade som paranoida kverulanter kommunicerade med en myndighet som hette Sinnessjuknämnden. Myndigheten inrättades på 1930-talet för att tillvara ta de intagnas intressen. Myndighetens inrättande var delvis resultat av en offentlig diskussion kring huruvida människor spärrades in på sinnessjukhus på felaktiga grunder. En sorts allmän debatt om konspirationer som fortsatte även under de kommande decennierna.

- Det moderna, demokratiska samhället bygger på ett tydligt ideal om att medborgarna ska kunna göra sina röster hörda. Genom Sinnessjuknämnden uppmuntrades inspärrade personer att skriva klagobrev till myndigheter och ifrågasätta varför de var på sinnessjukhus. Men i fallet med kverulanterna komplicerades detta av att det ofta var just brevskrivande till myndigheter som hade lett till deras sinnessjukförklaring, säger Annika Berg.

Det fanns också ”oäkta” kverulanter som till skillnad från de ”äkta” var tydligt psykotiska, med mer irrationella vanföreställningar. Annika Berg berättar om en person hon stött på i arkivmaterialet. Det rör sig om en kvinna som trodde att läkarna som tog in henne på mentalsjukhus konspirerade mot henne, att de var gangsters med kopplingar till Al Capone.

- Det här visar också hur innehållet i de paranoida föreställningarna tar intryck av den tid man lever i, säger Annika Berg.

Hjärnan inställd på förhastade slutsatser

Paranoida föreställningar och konspiratoriskt tänkande kan skapa mycket lidande. Men i en viss utsträckning är det också ett naturligt sätt för hjärnan att tolka information.

Pontus Wasling, hjärnforskare och författare till boken Minnet fram och tillbaka berättar:

– Det är helt klart att hjärnan hittar mönster och gärna kokar soppa på en spik, säger han.

När vi betraktar världen omkring oss så ser vi en mängd stora förlopp samtidigt som detaljer eller sammanhang förblir osynliga för oss.

– Men hjärnan strävar ständigt efter att sätta in de stora förloppen i ett sammanhang som den själv kan förstå. Därför drar den hela tiden en massa förhastade slutsatser.

Vi tillmäter våra erfarenheter mer tyngd än vi tillmäter statistiken, helt enkelt. Det här kan man kalla en kognitiv bias.

– I verkliga livet har slumpen mycket stor betydelse för händelseutvecklingen, medan människors individuella beslutsfattande inte påverkar så mycket som vi tror. Men det här vill inte hjärnan gå med på, säger Pontus Wasling.

Om vi ska ha ett ”jag”, uppleva oss som en enhetlig personlighet så måste vi rationalisera och hitta förklaringar till allt vi gör. Vi gör en sammanhängande berättelse av våra handlingar.

– Om vi bara skulle uppleva världen som bestående av slumpmässiga händelser så skulle vi aldrig få någon mening. Allt skulle bli för uppsplittrat om vi inte kunde se mönster.

Vetenskapen kring vem som är benägen att falla hän åt konspirationsteorier är inte särskilt omfattande, men några undersökningar har gjorts. Faktorer som exempelvis kön eller inkomst verkade inte spela någon roll. Däremot hade ”konspirationsteoretikerna” ofta sämre social stabilitet, exempelvis osäkra anställningar och sämre tillit till omvärlden.

- Även om innehållet i en konspirationsteori är obehaglig i sig så kan det upplevas bekvämt eller skönt att hitta svar och inte behöva konfronteras med det okända; att slippa se det slumpmässiga i tillvaron.

När paranoia ingår som ett symtom på sjukdomar som schizofreni eller depression så handlar det ofta om att tron på konspirationerna riktas mot en själv. En person som är djupt deprimerad kan ofta uppleva sig utsatt för en komplott.

Men undersökningar visar också att paranoia förekommer hos en till två procent av normalbefolkningen, alltså personer som inte är psykiskt sjuka.

- Vissa personlighetstyper har en större benägenhet att dra förhastade slutsatser baserade på en förhållandevis liten mängd information. Man talar om JTC-personer (jumping to conclusions), berättar Pontus Wasling.

Amerikanska studier visar att personer som hade en större tendens till JTC också i högre utsträckning hängav sig åt paranoida föreställningar, utan att vara psykiskt sjuka.

- Vi gör alla snabba bedömningar som är baserade på tidigare minnen och erfarenheter, säger Pontus Wasling. Men den som har en paranoid vanföreställning har helt enkelt en tendens att ge enskilda företeelser ett större värde än vad de egentligen har.

Kända personer med paranoida föreställningar

John Forbes Nash är ansedd som en av vår tids främsta matematiker och 1994 tilldelades han Sveriges Riksbanks pris till Alfred Nobels minne. Men i slutet på 1950-talet fick Nash ett sammanbrott och diagnosticerades med paranoid schizofreni och som han behandlades för under decennier. Han trodde bland annat att han fick meddelanden från rymden och att militärer konspirerade för att ta över världsherraväldet.

Joseph Stalin

Den ryske ledare Stalin var notoriskt rädd för att utsättas för en komplott, och misstänkte sammansvärjningar överallt, både bland partimedlemmar och hos utländska konspiratörer. Paranoian anses vara en viktig orsak till diktatorns många och blodiga utrensningar. Psykiatern Vladimir Bechterew, som på Stalins eget initiativ utredde och därefter diagnosticerade honom med paranoia dog oförklarligt dagen därpå.

Tiberius, kejsare av Rom århundradet före Kristus sägs ha varit melankolisk och osäker i sin roll. Men åren utvecklade han svår paranoia och en extrem rädsla för att bli lönnmördad. Detta ledde bland annat till att han lät mörda flera personer i sin omgivning. De sista elva åren av hans liv tillbringade han därför på ön Capri som var liten och otillgänglig och där man lätt kunde kontrollera vilka vem som landsteg.

Sök efter taggar
Följ oss
  • Twitter Social Ikon
  • Facebook Social Icon