”INTRESSE FÖR ANDRA KAN HA VARIT EN ÖVERLEVNADSSRATEGI”

 

Nyfikenhet är en djupt mänsklig egenskap, det är de flesta forskare överens om. Inom delar av evolutionspsykologin menar man till och med att nyfikenhet och intresset för andra individers privatliv kan ha varit en evolutionär fördel. De individer som intresserade sig för andras förehavanden hade större chans att överleva.

Den förhistoriska människan levde i små grupper där man kände varandra till utseendet. I gruppen samarbetade man för att freda sig mot utomstående och främmande grupper.

 

Men för att klara sig under de här omständigheterna var det viktigt att veta vem man kunde lita på, vem som var en potentiellt bra partner och vem man inte borde slå sig i slang med. Kanske var den här kunskapen, denna form av social intelligens, rent av en förutsättning för att hålla sig vid liv, enligt teorier.

 

Att ha förmågan att minnas detaljer om andra, exempelvis hur de agerat i tidigare situationer och därmed kunna förutsäga deras reaktioner var en annan viktig förmåga.

Enligt den kände socialantropologen Jerome Barkow intresserade vi oss främst för information om de individer som hade störst betydelse i vårt liv, bland annat den som eventuellt kunde bli en framtida partner och förälder till vår avkomma.

 

Magnus Enqvist, professor vid Centrum för evolutionär kulturforskning, menar att det är svårt att vara så specifik.

– Nyfikenheten är en förutsättning för att vi ska lära oss nya saker och utvecklas, att minnas skvaller och information om andra är ju ett sätt att ta reda på vem man kan lita på. Men de här teorierna drar kanske lite höga växlar på det. Att människan är nyfiken av naturen, det tror jag att vi kan sluta oss till utan vidare, men det behöver inte handla om människors privatliv. Jag som etolog är till exempel mer intresserad av babianer.

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Sök efter taggar
Följ oss
  • Twitter Social Ikon
  • Facebook Social Icon