"VAD SKULLE JAG GÖRA OM MIN FAMILJ FÖRVANDLATS TILL ZOMBIES"


Föreställningar om den apokalyptiska konspirationen har en särskild plats i den mytiska världen. Systrarna och zombiefantasterna Lillie och Cornelia leker med tanken på zombieapokalypsen. Forskaren Eva Kingsepp ser det som ett tecken i tiden.

Teorier om konspirationer som leder till civilisationens fördärv är ett tema med gamla traditioner inom mytologi, folkkultur, fiction och populärkultur.

- Det är tacksamt eftersom det ofta rör sig om ett hot, en hemlighet som ska avslöjas. Detta skapar en bra grund för berättelser om kampen mellan gott och ont, säger medieforskaren Eva Kingsepp.

Inte sällan handlar det om att mitt ibland oss finns individer som tillhör ”det andra” och som vill oss ont. Allt är inte som det verkar vara.

Intresset för fantasy och skräck med alla dess subgenrer har fullkomligt exploderar det senaste åren. Vampyrer, varulvar och zombies. Sedan några år tillbaka erbjuder ABF studiecirkeln ”Att överleva en zombiekatastrof”. Larvigt, tyckte många. Eva Kingsepp håller inte med.

- Intresset för det här speglar någonting allmänmänskligt. Det är ett mycket bra exempel på vad vi inom sociologin kallar för återförtrollning.

I en värld som blir allt mer sekulariserad och rationell finns det inte lägre utrymme för knytt, väsen och annat övernaturligt. Fiktionen hjälper oss att skapa magi i vardagen.

- Det tilltalande med återförtrollningsbegreppet är att det inte förutsätter att man faktiskt tror att det finns högre makter, utan man agerar som om det vore så. Man kan slå på och av, som när man lajvar.

För systrarna Lille och Cornelia Klefelt är det här vardagen. Varje sommar sedan flera år far de till ett nerlagt mentalsjukhus i Bräcke i Jämtland och deltar i zombielajv. Under tre dagar träffar de andra zombiefantaster i en sorts rollspel i en påhittad värld som befolkas av levande döda.

- Första gången vi var där var det runt hundra personer med, men nu i somras var vi kanske 350 personer, säger Cornelia.

Lajven pågår tre till fyra dagar. Några spelar zombies och andra spelar överlevare. Arrangörerna har skapat en grundhistoria och enkla riktlinjer för hur lajvet ska utvecklas. I somras var grundhistorien att de sista överlevarna vid zombieapokalypsen hade samlats på en plats dit även zombisarna drogs. Där utvecklades en sorts slutstrid.

Innan lajven funderar Lillie och Cornelia ut sina karaktärer som de sedan går in i, vanliga människor som under lajvets gång smittas och förvandlas till zombies.

- Det är alltid mycket intriger som utvecklas under spelet. Som att vissa överlevare försöker utveckla ett virus så att de kunde kontrollera zombisarna, berättar Cornelia.

- De sista dagarna när många av överlevarna har blivit bitna och förvandlats till zombies så blir det nästan läskigt på riktigt. Alla är ”in caracter” och man går runt i horder om trettio, fyrtio zombies, säger Lillie. När man ser skräcken i de överlevandes ögon blir man ännu mer taggad själv.

Lillie och Cornelias intresse för zombies kommer hemifrån.

- Vi är en familj som alltid hållit på med skräck, science fiction och sånt. Vi tittar på filmer och spelar tv-spel om zombies tillsammans med våra föräldrar, berättar Cornelia.

I familjen har de framförallt spelat Left 4 Dead, ett spel som bygger på lagarbete där man spelar överlevare som ska slåss mot zombies.

- Det gick så långt att mamma utlyste zombieförbud vid matbordet, säger Lilli.

Lillies favoritfilm är Resident Evil från 2004. Historien handlar en forskare som vill utveckla ett botemedel som ska hjälpa hans förlamade dotter att gå igen. Men något går fel och T-viruset botar inte utan gör människor till zombies.

- Så är det ofta i zombiefilmer och spel. Något som egentligen ska vara bra, ett biologiskt experiment för att skapa ett botemedel mot en farlig sjukdom, går fel, säger hon. Det måste vara människans största skräck att bli attackerad av andra människor som inte är som de ska vara. Att någon inte är den man trodde att den var.

Lille och Cornelia har en plan för vad de skulle göra om jorden drabbades av en zombieapokalys på riktigt.

- Jag har en kompis vars landställe är självförsörjande med el, säger Lillie. Planen är att få med mig alla jag tycker om och åka dit. Där finns redan ett högt stängsel. Det bygger vi klart och stänger in oss och blir självförsörjande. Cornelia ska med.

Men tror ni på det här?

- Nej, vi tror inte på det på riktig. Men det är ändå spännande att tänka på det. Vad skulle hända och hur skulle man agera? säger Cornelia. Vad skulle jag göra om jag kom ut ur mitt rum och min familj hade förvandlats till zombies? Skulle jag klara av att döda dem?

- Man får stänga in dem på toaletten och mata dem med kött tills någon uppfunnit ett motvirus, säger Lille.

Men varför är det så spännande? Vad är det som lockar i tanken på zombieapokalypsen? Även om det bara är på skoj?

- I vårt samhälle är allt så rationellt, alla svar finns redan. Så fort man undrar över något så kan man googla fram svaret. Men när det gäller en eventuell zombieapokalyps så är det ingen som vet vad som kommer att hända, säger Lillie. Det finns inga regler. Apokalypsen är nytt sätt att tänka.

- Jag tror absolut att all fantasy och science fiction uppkommit för att världen blir mer och mer avtäckt och rationell. I en sådan värld börjar man söka efter fenomen som inte så uppenbara och förutsägbara, menar Cornelia.

Inom ”zombievärlden” finns det finns mängder av teorier om hur zombiesmittan sprids. Den vanligaste går, som i Resident Evil ut på att forskare eller myndigheter har bedrivit hemliga forskningsprojekt, antingen för att hitta ett botemedel eller för att skapa ett biologiskt vapen. Men forskningsprojektet går snett. Viruset muterar och får oväntade egenskaper. På grund av en olyckshändelse sprids viruset utanför laboratoriet och katastrofen är ett faktum.

- En annan vanlig konspirationsteori är att zombieviruset skapades av nazisterna. De utvecklade det genom sina experiment på människor för att de ville skapa zombies som kunde vara deras slavar. Det är en teori som går runt på nätet och många tycker att det verkar troligt eftersom nazisterna ju faktiskt gjorde en massa hemska och fruktansvärda experiment på människor, säger Cornelia.

Intresset för zombiekultur och apokalypsen har ökat väldigt mycket under de senaste åren. Varför tror ni det blivit så populärt?

- När det blir en zombieapokalys så kollapsar ju hela samhället. Allt försvinner, bara total anarki. Det tror jag folk tycker är spännande.

Zombies, varulvar och vampyrer tillsammans med andra populärkulturella yttringar som bär inslag av övernaturligt, andlighet och ockultism brukar av medieforskare benämns som occulture. Här hittar vi ofta tankar som konspirationsteorier, apokalyps och hotbilder.

Science fiction är en film- och litteraturgenre där vi också hittar uttryck för rädsla för okända faror och otydliga hot. Var kommer den här rädslan ifrån?

- Jag tror att det handlar om rädslan för att vi människor ska skapa något som vi inte kan kontrollera. När det gäller androider, som ofta förekommer inom science fiction så handlar det om att vi skapar teknologi eller maskiner som vi tror ska hjälpa oss, men så slutar det med att vi blir deras slavar. Samma sak med zombievirus som skapas av forskare. Det är skräcken för hur långt utvecklingen kommer att gå, säger Cornelia. Var kommer vi sluta om vi fortsätter leka gud. Snart kommer bakslaget.

Konspiration och apokalyps i populärkultur

Frankensteins moster (roman 1818)

Frankenstein eller den moderne Prometeus. Roman från 1818 av författaren Mary Shelly. En vetenskapsman lyckas konstruera en konstgjord människa med hjälp av delar från döda människor. Denna bok anses vara den första science fiction-romanen och innehåller flera av de teman som är centrala i samtida occulture.

Invasion of the bodysnatchers (film 1956)

Film från 1956 med flera efterföljare. Invånarna i den lilla staden blir paranoida och anklagar andra invånare för att vara bedragare. De visar sig vara onda utomjordingar. Filmen ses ibland som ett uttryck för den paranoida stämning som finns mot kommunismen.

Rosmarys Baby (1968) och The Stepford Wives (1975)

Filmatiseringar på romaner av författaren Ira Levin. Båda filmerna bygger på idén om konspirationer som pågår mitt ibland vanliga medborgare. I Rosemarys Baby utsätts huvudpersonen för en satanistisk konspiration. I The Stepford Wives förvandlar männen i en lite stad i USA sina hustrur till perfekta hemmafrurobotar.

28 dagar senare (film 2002)

Apor i ett laboratorium släpps ut av djurrättsaktivister. Men aporna är smittade med ett farligt virus som sprider sig bland människorna och förvandlar dem till rasande zombieliknande varelser.

Flickan från ingenstans (2011)

Del ett i Justin Cronins romantriologi. Ett hemligt militärt experiment går på tok och ett virus som förvandlar människor till vampyrer slipper lös. Civilisationen kollapsar, överlevarna försöker bygga upp en ny värld samtidigt som de försöker försvara sig mot vampyrerna.

The last of us (tv-spel 2013)

En svampinfektion har förintat stora delar av mänskligheten och förvandlat resten till zombies. Spelets huvudkaraktärer rör sig över den ödelagda amerikanska kontinenten.

Sök efter taggar
Följ oss
  • Twitter Social Ikon
  • Facebook Social Icon