MÅNGA FÅR INTE RÄTT TERAPI


Många patienter med psykiatriska tillstånd får inte rätt behandling enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Detta kan ses som en form av biverkning, menar psykologen Sigrid Salomonsson.

Sigrid Salomonsson är enhetschef för psykosociala teamet på Gustavsbergs vårdcentral. Hon är kritisk mot att människor inte får rätt vård när de söker för folkhälsoproblemen stress, depression och ångest.

–  I dag har vi goda evidensbaserade behandlingar mot de här sjukdomarna, men i många fall får patienterna inte tillgång till rätt behandling. Framför­allt rör det sig om olika former av kognitiva och beteendeterapeutiska metoder, som man vet ger en bra prognos för tillfrisknande.

Baserat på forskning har Socialstyrelsen satt upp riktlinjer för vilken behandling som ska erbjudas patienter med olika diagnoser. Men de här riktlinjerna följs inte alltid, bland annat för att verksamheten är för dåligt styrd.

Sigrid Salomonsson menar att en av orsakerna är att det är dyrt, tungt och komplicerat att se till att den evidensbaserade vården når alla.

– Men ett annat problem är att psykoterapin ibland präglas av gamla traditioner och värderingar. Psykologer använder sig av gamla behandlingsmetoder som vi i dag vet inte fungerar särskilt bra. Kunskapsnivån kring forskningen är för låg både bland vårdgivare och beställare av vården.

Sigrid Salomonsson ser den återkommande felbehandlingen av patienter med psykisk ohälsa som en form av biverkning.

– Om patienten inte får behandling som verkligen hjälper mot depression, så kommer han eller hon att fortsätta snurra runt i vårdapparaten och så småningom tappa tron på att det finns hjälp. Dessutom är det oerhört mycket dyrare i längden att ge fel vård, säger hon.

Länge var det vanligt att psykologiska behandlingar byggde mer på teorier och personliga erfarenheter och mindre på systematisk kunskapsinsamling. Under dessa omständigheter är risken att behandlingar ger biverkningar eller förblir verkningslösa överhängande. Behandlaren uppmärksammar omedvetet de positiva exemplen och bortser från misslyckanden.

I dag finns det en mängd psykologiska behandlingar med god evidens, det vill säga där forskningen visar att terapin är effektiv mot ett visst tillstånd. Men kunskapen om biverkningar är fortfarande låg.

Forskaren och psykologen Ulf Jonsson arbetar på Enheten för kunskapsutveckling vid Socialstyrelsen.

– Psykologisk behandling kan för en del patienter vara mer skonsam än de alternativ som står till buds, och ger god effekt vid en rad psykiska tillstånd. Men vi behöver också känna till baksidorna, säger han.

Ulf Jonsson arbetade tidigare på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, där han tillsammans med kolleger gjorde en inventering av kunskapsläget kring biverkningar.

– Vi gjorde en systematisk genomgång av alla behandlingsstudier inom psykologiområdet som publicerats under ett år. Tyvärr var de flesta studier utformade så att de inte över huvud taget rapporterade eventuella oönskade effekter av behandlingar, säger han.

Endast en bråkdel av studierna rapporterade systematiskt eventuella biverkningar av psykoterapin.

Det är ett stort problem, tycker Ulf Jonsson.

– Oönskade effekter måste dokumenteras, inte minst för att patienter ska kunna få bra information och göra välgrundade val. En av de svårigheter forskarna möter när de utformar sina studier är att man i dag inte är riktigt överens om vad som kan betraktas som en oönskad effekt. Inom forskningen behöver man utveckla gemensamma strategier för hur biverkningar ska definieras och rapporteras.

Sök efter taggar
Följ oss
  • Twitter Social Ikon
  • Facebook Social Icon